Sverigedemokraterna, polisen och Nordiska motståndsrörelsen

Foto: Kollage foto på poliser och NMR samt gulblå bild från wiki commons. Profilbild på mig av Dina Evenéus

Vilka skyddas inte när nazisterna demonstrerar?


Detta är en debattartikel. Det är Simon Vinokur som står för åsikterna som förs fram i texten.


Jag var inte med under andra världskriget så jag kan inte säga hur det kändes att successivt gå från att ha samma rättigheter som resten av befolkningen till att se mina barn gasas tillsammans med alla andra som var för fel för att få leva. Jag kan inte förklara för nån annan hur det var att höra nationalsocialistisk retorik eka i samhällets alla hörn, att se vuxna och unga vända sig mot allt och alla som enligt nazisternas ledarskikt var ovärdiga. Hur det var att se den antisemitiska propagandan dyka upp på planscher, film och radio.

Jag var inte där, men det finns än idag de som var det. Människor som levde då, människor som säger att de känner igen det som sker i Sverige idag från det som skedde i Nazityskland. Så många av dessa människor försöker att lära oss andra att inte begå samma misstag som samhället begick på 30-talet. Att lära oss att det vi ser idag med Sverigedemokraterna och Nordiska motståndsrörelsen har skett en gång tidigare, nästan identiskt.

Tyvärr är dessa människor nu så gamla att de riskerar att trilla av pinn och vad gör vi då? Mellan 15-20 procent av Sveriges röstberättigade lär lägga sin röst på det riksdagsparti som ligger närmast Tysklands nationalsocialism i svensk modern historia. Vi har en polismyndighet som gång på gång väljer att stötta Nordiska motståndsrörelsen genom att ge dem tillstånd att demonstrera sina åsikter och värderingar på olika sätt. Allt från att stå på broar och vifta med sina nazistiska flaggor till att arrangera regelrätta demonstrationer och attacker på oliktänkande, homosexuella, judar med flera.

Lördagen den 25 augusti fick nazisterna ännu en gång ett demonstrationstillstånd och det råder inte längre någon tvekan om varför: de poliser som sitter på beslutsfattande poster anser att nazisternas åsikter och ideologi är så viktiga att få framföra att de är beredda att göra allt som står i deras makt för att möjliggöra det. Mängder av poliser tas in för att skydda nazisterna från alla andra, men alla andra lämnar de utan skydd. Rekommendationer går ut till företagare att hålla stängt så de inte skadas av NMR. Att folk med hund väljer att ta andra promenadvägar än de vanliga och att småbarnsföräldrar väljer att inte gå ut då nazisterna demonstrerar tycks inte bekomma beslutsfattarna det minsta.

I Sverige har vi något som kallas för nationella minoriteter. Detta är tänkt att fungera som ett skydd för judar, romer, sverigefinnar, samer och tornedalingar så de kan leva efter sina egna traditioner och med sin egen kultur men fortfarande vara svenskar på samma villkor som alla andra.

På Länsstyrelsens hemsida kan man läsa att ”Länsstyrelsen ska skydda och främja de nationella minoritetsspråken och främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige” medan man däremot på Nordiska motståndsrörelsens hemsida kan läsa ”Nordiska motståndsrörelsen bekänner sig helhjärtat till den nationalsocialistiska världsåskådningen” och på SD:s hemsida står det att Sverigedemokraterna definierar den svenska nationen i termer av lojalitet, gemensam identitet, gemensamt språk och gemensam kultur.”. Alltså helt stick i stäv med svensk lag och demokratiska grundsatser.

Så även om jag personligen inte upplevde Förintelsen och den politik och de ageranden som gjorde den möjlig så kan jag se idag att mycket av det som sker omkring oss i dagens Sverige är precis sådant som gjorde det möjligt att mörda miljontals människor på löpande band.

Det finns inga ursäkter för varför Polismyndigheten agerar till stöd för nazisterna och det finns inga ursäkter för varför samhället, media, riksdag och regering inte agerar hårdare mot Sverigedemokraterna.

Jag var inte med under andra världskriget så jag kan inte säga hur det är att inte ha samma rättigheter som resten av befolkningen, men jag kan känna igen ett mönster och jag kan se när demokratin hotas. Den 9 september är det val i Sverige. Vilken framtid vill du ha?

Simon Vinokur, judisk debattör